38.

Lördag igen och magen rullar in i vecka 38. Graviditeten räknas nu som fullgången, bebisen är färdigbakad och ägnar sig mest åt gå upp i vikt. Magen har inte sjunkit det allra minsta, är fortfarande klotrund och för det mesta stenhård. Mina revben smulas sönder lite mer för varje dag som går och att vända sig i sängen är ett stort projekt som kräver att jag är vaken. I övrigt mår jag suveränt! Faktiskt.
Igår kväll var det lite spännande igen med förvärkar, men det gick över snabbare denhär gången och var inte lika intensivt. Dock har både S och jag lite haft känslan hela tiden av att lillknatten inte kommer att vilja stanna kvar ända till slutet, men vi hoppas att h*n håller ut i 13 dagar till.

 Såhär ser jag ut idag. Framifrån och med scarfen sådär lång och bra ser jag ju nästan normal ut...

 ...men från sidan är det en annan historia. Hallå kalaskula!

Det har varit en bra dag. En fin vinterdag ute och jag har haft ovanligt mycket energi. Har fått träffa fina Annika och prata i flera timmar, sådant gör gott för knoppen och själen!

En fråga till alla hundägare: Hur har ni gjort på morgnarna efter att ni fått barn? Här släpper vi bara ut Nala på bakgården när vi stiger upp och hon springer iväg och uträttar sina behov. Men såklart behöver hon övervakas lite grann. Vad gör man då? Klär man på bebisen en hel massa kläder för att kunna gå ut eller får hunden snällt så lov att vänta tills bebisen sover och man har tid och möjlighet att gå ut? Kanske en dum fråga, men jag gillar inte tanken på att vår fina lilla lurvboll ska behöva vara bajsnödig längre än nödvändigt.

En bra dag, som sagt. Ikväll väntar godis och Melodifestivalen med S och småtjejerna.
Puss och kram!