Det rekommenderas att bb-väskan ska vara packad från och med denhär veckan, ifall liten skulle bestämma sig för att komma ut tidigare. Så det har jag gjort idag.
Nu är också nästan alla rutor på min checklista ikryssade (bara matstol och sådant som behövs först lite senare som är kvar) och vi börjar vara så redo som vi kan bli. Men även om jag börjar känna mig klar med graviditeten får lillskrutten nog gärna stanna kvar i sisådär tre veckor till så att allt kan gå som planerat.
Tidigare skrev jag ju lite om dethär med att känna sig vacker under graviditeten, och jag kan nog säga att jag aldrig riktigt kom dit. Men mellan ungefär vecka 25 och 35 kändes det bättre. Jag kände mig inte längre bara småfet, utan magen var tydlig och fin. Nu däremot... Har ju hört att man de sista veckorna kan öka en del i vikt och samla på sig en del vätska och det tycks ju stämma. Har visserligen inte svullnat speciellt mycket alls i ansikte, händer eller fötter och viktökningen är fortfarande "normal", men jisses vad jag känner mig tjock och eländig. Jag tittade lite på gamla foton av mig själv och jag önskar verkligen att jag efter detta kommer att kunna uppskatta min egen kropp på ett annat sätt än jag gjorde tidigare! Hur har ni andra upplevt det?
Denna helg är vigd åt mys och godsaker. Igår hade S och jag en välbehövd myskväll, bara vi två. Snart ska jag ha filmeftermiddag med min syster och ikväll kör ju Melodifestivalen igång. Lugn och ro, tid för vila och allt sånt!
Kram på er!



Oj så spännande! :)
SvaraRaderaJag känd mig som vackrast i v.22, enda veckan som jag inte mådde illa. Hade liten mage som bara syntes från sidan, och som man såg först i v.20. Hann aldrig bli så stor att jag blev trött på den.
Nu är jag 5 kg lättare än före graviditeten, håret är tunnare och mitt snittärr är skitfult. MEN, jag känner mig finare än jag nånsin gjort förr. Kanske man helt enkelt ändrar uppfattning om sig själv efter en graviditet. :)
Lycka till sen då det är dags!
Jag började känna mig vacker först i v38-42 då mådde jag som bäst å kulan var endast på magen å all svullnad som jag hade haft från v30-35 bara rann av mig :)
SvaraRaderaEfteråt har jag ökat några kg i vikt (från före grav) e så otränad som jag aldrig trodde att lilla jag kunde bli! Och brösten som bara försvann �� Förut skulle jag alldeles säkert ha mått illa å lidit av att min kropp ser ut som den gör..men idag e ja oerhört tacksam över kroppen som klarade skapa detta underverk å bara njuter jag av det lilla livet på 8 månader ❤️
Njut o lycka till sen när kärleken tittar fram!
Tänk så olika det kan vara! För min del spelar det säkert en stor roll också att jag inte kunnat motionera på så länge och det saknar jag ju verkligen, så jag hoppas att jag ska kunna komma igång med det relativt snabbt sen. Men någon stress känner jag inte, och eftersom jag ska snittas är det ju också mer begränsat hur mycket man får röra sig i början. Vad fint att ni båda åtminstone kan uppskatta kroppen mer nu, det låter lovande! :)
SvaraRadera