Vi firade tvåveckorsdagen med rådgivningsbesök. Där konstaterades det att Joel växt 2,5 cm sedan födseln och gått upp 330 gram på en vecka. Väldigt bra viktuppgång. Och fattas ju bara annat, han är ju fastiglad i tutten på mig största delen av dagen. Eller åtminstone känns det så. De senaste nätterna har han dessutom utökat sitt nattätande, så nu är det väckning varannan timme som gäller. Mycket bra för hans tillväxt, lite sämre för mammas sömn. Men det är konstigt detdär. Varje gång jag blir väckt är ju första tanken "Neeej, jag vill sova!", men sedan lyfter jag upp hans mjuka varma lilla kropp och då gör det inte längre något att ögonen snurrar runt i skallen på mig och jag inte kan tänka en enda klar tanke. Sova hinner jag göra någon annan gång.
Idag har varit en fin lördag. Joel har varit vaken större delen av dagen och mysigare än någonsin. Systrarna är här och ställer gärna upp på både blöjbyte, vagnpromenad och att "vakta honom då han sover". För det behövs ju. :)
Själv mår jag också bra. Jag är så löjligt glad över att kunna gå promenader varje dag och kommer nästa vecka att försöka göra dem lite längre. Jag har sedan några dagar tillbaka slutat helt med värkmedicin, eftersom jag insåg att jag inte längre behöver dem. Känner inte av någon smärta alls, bortsett från om jag sätter mig upp tokigt. Vägde mig igår och konstaterade att jag gått ner ca 11 kg på två veckor (det händer troligtvis aldrig mer i livet!) och jag har alltså ca 3,5 kg kvar till startvikten. Ändå långt kvar till startformen, men jag tar det lite som det kommer och ser fram emot att kunna börja träna igen så småningom. Dock inte än.
Ikväll väntar mellomys med gänget här, förutsatt att jag hålls vaken så länge. Men jag ska göra mitt yttersta. Har bunkrat upp med salta kex och blåmögelost. Smakade vansinnigt bra efter nio månaders paus. :) Kram och trevlig lördagkväll!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar